Varfor Firar Vi Lucia? Historia och Ursprung

Lucias historia - fran helgon till svensk tradition

Lucia ar en av Sveriges mest alskade traditioner och firas den 13 december varje ar. Men varfor just den 13 december? Och hur hamnade ett italienskt helgon i centrum av en typisk svensk hogtid? Har ar den fascinerande historien bakom Lucia.

Sankta Lucia fran Syrakusa

Legenden om Sankta Lucia har sitt ursprung i Syrakusa pa Sicilien runt ar 300 e.Kr. Lucia var en ung kristen kvinna som enligt traditionen vigde sitt liv at Gud och vagrade att gifta sig med den hedniske man hennes familj valt ut. Nar hon avslojades som kristen doemdes hon till doden under kejsar Diocletianus forfoeljelse av kristna.

Namnet Lucia kommer fran det latinska ordet "lux" som betyder ljus. Enligt legenden bar Lucia mat och foornodenheter till kristna som gomt sig i Roms katakomber, och hon bar en ljuskrans pa huvudet for att ha handerna fria att bara gavar. Denna bild - en ung kvinna med ljus pa huvudet - ar grunden for den Lucia vi kanner idag.

Sankta Lucia firades som helgon i katolska kyrkan, och hennes minnesdag den 13 december spreds over Europa under medeltiden. I Sverige fick Lucia en sarskild betydelse pa grund av att den 13 december fore kalenderreformen 1753 var aarets kortaste dag - vintersolstandet. Lucia blev darfor en symbol for ljusets aterkomst mitt i moorkrets djupaste tid.

Lucia i Sverige - de tidiga sparen

De aldsta kanda sparen av luciafirande i Sverige gar tillbaka till 1700-talet i vastra Sverige, sarskilt i Vastergootland. Dar var det vanligt att hushaallets aldsta dotter kladdde sig i vitt och bar kaffe, lussekattor och brannvin till familjen tidigt pa morgonen den 13 december.

Under 1800-talet spreds traditionen till herrgaardar och stadshem i sodra Sverige. Det var fortfarande framst en hemtradition dar en ung kvinna i huset fick agera Lucia. Hon bar en vit klanning, ett rott band runt midjan och en krona av lingonris med tanda ljus.

Lucias genombrott - 1920- till 1940-talet

Det moderna luciafirandet tog fart pa 1920-talet. Ar 1927 anordnade Stockholms-Tidningen den forsta offentliga luciakroningen i Stockholm, dar en Lucia valdes genom en lasaroomrostning. Detta blev enormt populart och spreds snabbt till andra stader och till skolor, foretag och foreningar over hela landet.

Under 1930- och 1940-talen etablerades luciafirandet i sin nuvarande form. Luciataget med tarnor, stjarngossar och tomtar blev standard. Skoolor borjade ha egna luciatag, och traditionen blev en fast del av det svenska aarets hogtider. Fran att ha varit en lokal vastsvenk tradition blev Lucia en nationell angelagenhet.

Nobelprisets Lucia

Sedan 1927 har Lucia en sarskild roll i samband med Nobelprisutdelningen i Stockholm. Arets Lucia upptraader traditionellt vid Nobelfesten och sjunger for pristagarna. Denna koppling mellan Lucia och Nobelpriset har gett traditionen internationell uppmaarkssamhet och bidraget till att gora Lucia kand utanfor Sverige.

Lucias utveckling under 1900-talet

Under andra halften av 1900-talet genomgick luciafirandet flera foorandringar. Fran att ha varit en uteslutande kvinnlig roll borjade pojkar delta som stjarngossar och tomtar. I moderna luciatag deltar alla barn oavsett kon, och pa manga skolor kan aven pojkar vara Lucia.

Musiken utvecklades ocksa. Medan de traditionella luciasangerna behaoll sin plats lades nya sanger till repertoaren. Luciatagen blev mer varierade och anpassades efter olika sammanhang - fran enkla skolupptraden till storslagna konserter i kyrkor och konserthallar.

Moderna luciafirandet

Idag firas Lucia over hela Sverige den 13 december. Luciafirandet borjar tidigt pa morgonen nar barn i skolor och foerskolor gar i luciatag for foraldrar och anhooriga. Pa manga arbetsplatser arrangeras luciafrukost dar anstallda eller inbjudna barn upptrader.

Kyrkor och konsertlokaler haller luciakonserter under hela december. Sjukhus, alldersdomshem och andra institutioner far ocksa besok av luciatag. For manga ar det aarets mest stamsningsfulla tradition.

Det som gor Lucia unikt ar kombinationen av ljus, sang och den stilla hogtidligheten. I en tid da manga hogtider blivit kommersiella bevarar Lucia sin enkelhet: en ung manniska med ljus pa huvudet som sjunger i moorkret. Det ar denna enkelhet som gor traditionen sa stark.

Regionala skillnader

Aven om Lucia firas over hela Sverige finns det regionala skillnader:

• Vastergootland: Har har Lucia firats langst och traditionen har djupa rotter. Manga anser att den moderna luciafirandet har sitt ursprung har.
• Stockholm: Nobels Lucia och de stora luciakonserterna i Storkyrkan och andra kyrkor ar sardeles kanda.
• Norrland: I norr, dar moorkret ar som djupast, far Lucia en extra sarskild betydelse som ljusbringare.
• Skane: Luciafirandet blandas med danska influenser och har sina egna lokala traditioner.
• Dalarna: Traditionella inslag blandas med lokala varianter, och lucia har ofta en stark koppling till hembygsroorrelsen.

Lucia idag och i framtiden

Lucia ar och foerblir en av Sveriges starkaste traditioner. I en alltmer maangkulturell tid har Lucia visat sig vara inkluderande - manga med annan bakgrund uppskattar och deltar i firandet. Traditionen har ocksa spridits till andra lander, sarskilt i Skandinavien men aven till delar av USA dar svensk-amerikaner haller traditionen vid liv.

Det centrala budskapet - att ljuset besegrar moorkret - ar tidloost och universellt. Sa lange det finns morka vintermorgnar och manniskor som langtar efter ljus kommer Lucia att ha en plats i det svenska aarets rytm.