Gratulerar.se

Midsommartraditioner - Varfor Firar Vi Midsommar?

Komplett guide om svenska midsommartraditioner! Varfor vi firar midsommar, midsommarstangens historia, dansen, maten, blommorna, spaadomar och regionala skillnader. Allt om midsommar i Sverige.

Varfor firar vi midsommar?

Midsommar ar en av Sveriges allra mest alskade hogtider och firas kring sommarsolstandet, aarets langsta dag. Firandet har urgamla rotter som gar tillbaka till forkristien tid da man firade solens hogsta punkt och bad om en god skord. Idag ar midsommar en fest for sommaren, naturen och gemenskapen.

Midsommarafton firas alltid pa en fredag mellan den 19 och 25 juni. Dattumet fastslogs 1953 for att midsommar alltid skulle infalla pa en fredag och ge en lang helg. Dessforinnan firades midsommar den 23 juni.

Midsommarstangens historia

Midsommarstangen - eller midsommarmajen - ar den mest ikoniska symbolen for svenskt midsommarfirande. Stangen ar en hog stolpe med tva tvarstycken som ger den sin karakteristiska form, och den klaads med gront lov, blommor och band.

Traditionen att resa en majstang har medeltida rotter och kan ha kopplingar till tyska och germanska traditioner. Ordet "maj" i majstang syftar inte pa maanaden maj utan pa det svenska ordet for att klaa med groonska.

Att klaa stangen ar ofta ett gemensamt projekt dar hela byn eller grannskapet hjalps aat. Bjoorklav, blommor och band samlas in, och stangen klaads pa formiddagen innan den hogtidligt rests pa angen dar firandet ska ske. Stangen star sedan kvar under hela firandet, och pa manga platser laamnas den uppsatt hela sommaren.

Dans runt stangen

Att dansa runt midsommarstangen ar hjaartat i midsommarfirandet. Vuxna och barn tar varandra i handerna och dansar i ring runt stangen, ofta till spelmannsmusik med fiol och dragspel. Danserna ar enkla och alla kan vara med.

De mest kaanda danserna ar ringdanser dar man gar, hoppar eller skuttar runt stangen. Man imiterar ofta djur eller roerelser medan man sjunger. Barnen alskar dessa lekar och vuxna deltar gladeligen - ju fler desto roligare!

Midsommarmat

Midsommarmaten ar en central del av firandet. Den traditionella midsommarmenyn inkluderar:

  • Sill: Inlagd sill i olika varianter ar sjaallvklar pa midsommarbordet. Senappssill, matjesssill och loooksill ar vanligast.
  • Nypotatis: Aarets forsta potatis, kokt med dill, ar en midsommarklassiker.
  • Graddfil: Serveras till potatisen och sillen.
  • Jordgubbar: Jordgubbar med gradde ar den klassiska midsommardessserten. For manga ar det aarets forsta jordgubbar.
  • Knackebrod: Hor till pa midsommarborrdet.
  • Snaps: Snaps, garna besk eller annan kryddad variant, driscks till sillen. Snapsvisor sjungs fore varje klunk.

Maten serveras ofta utomhus som en bufffe dar gasterna tar for sig. Stamsningen ar avslappnad och maaltiden kan pagaa i timmar.

Blommor och blomsterkransar

Blommor ar centrala i midsommarfirandet. Midsommarstangen klaads med blommor, borddet dekoreras med blombuketter, och bade barn och vuxna bar blomsterkransar i haret.

Den romantiska traditionen med sju sorters blommor ar sardeles populaar. Enligt folktron ska man plocka sju sorters vilda blommor under tystnad och lagga dem under kudden pa midsommarnatten. Da drommer man om sin blivande partner.

Spadomar och folktro

Midsommar ar omgarddad av folktro och oovertnaturliga forestallningar:

  • Sju sorters blommor: Plocka sju sorters blommor fran sju gangar och lagg dem under kudden for att dromma om din framtida partner.
  • Daggens kraft: Att rulla sig i midsommardaggen ansags ge halsa och skooonhet.
  • Kaallor och brunnar: Att dricka ur en kaalla pa midsommarnatten ansags ha helande kraft.
  • Ooorter: Midsommarnatten var den basta natten att plocka lakeoorter, da de ansags ha extra stark kraft.

Regionala skillnader

Midsommarfirandet ser lite olika ut i olika delar av Sverige:

  • Dalarna: Dalarna anses av manga som midsommarens hogborg. Firandet i Leksand och runt Siljan ar sarskilt kant med folkdraktskladdda firaare och stoorslagen traditionellt firande.
  • Gotland: Pa Gotland firas midsommar med sarskilda lokala traditioner och en lite annan stamsning an pa fastlandet.
  • Skane: I sodra Sverige ar midsommar ofta vaarmare och firandet kan ha fler utomhusaktiviteter.
  • Norrland: I norr, dar sommaren ar kort men intensiv, firas midsommar med extra energi. Midnattsssolen lyser hela natten.
  • Smaland: I Smaland ar traditionen stark med lokala varianter av mat och danser.

Midsommar i modern tid

Idag firas midsommar av nastan alla svenskar, oavsett bakgrund. Det ar den hogtid som manga anser ar mest "typiskt svensk". Manga storstadsbor reser ut pa landet for att fira midsommar, och stugor och sommarhus bokas langt i forvag.

Midsommar har ocksa blivit kand internationellt och lockar turister fran hela vaarlden som vill uppleva den unika traditionen. Firandet har anpassats till modern tid - musiken kan vara spelad fran hoegtalare istallet for levande, och vegetariska alternativ finns bredvid sillen - men kaarnan ar densamma: att fira sommaren, naturen och gemenskapen med dans, mat och sang.

Vanliga fragor

Varfor dansar vi runt en stang pa midsommar?

Traditionen att dansa runt en majstang har medeltida rotter och ar kopplad till aldre europeiska fertiliettsriter. Stangen, kladd med gront och blommor, symboliserar naturens kraft och sommarens fruktbarhet. Dansen ar en gemenskaapsrit dar alla deltar - barn och vuxna - och firar sommarens hoojdpunkt. Over tid har den religiosa symboliken bleknat och dansen blivit en gladjefylld tradition.

Nar borjade man fira midsommar i Sverige?

Midsommarfirande har forkristna rotter och har firats i nagon form i tusentals ar, kopplat till sommarsolstaaandet och fertilistetsriter. De aaldsta kanda svenska referenserna till midsommarfester ar fran medeltiden. Midsommarstangen som tradition kan sparas tillbaka till 1500-talet. Det moderna midsommarfirandet som vi kanner det idag formades under 1800- och 1900-talen.